Bryta den fysiska trygga hemmets rum

Hem, mitt hem och det utrymmet som kallas för hemma. Jag har skrivit om det tidigare.

Den Älskade och jag skall nu packa ihop igen efter cirka sju månader på denna plats innanför dessa väggar några kilometer från Järna.

Jag har märkt mer o mer inom mig att det egna utrymmet, hemmets trygghet och min egen upplevelse av påfyllnad av kraft och reflektion är viktigare för mig än vad jag tagit mig tid för tidigare i mitt liv. När pinalerna nu skall packas ihop, det är ett steg i att bryta ned det som funnits.

Nästa är ju att bygga nytt, skapa det nya som jag inte vet något om egentligen just nu. Det är död och födelse. Det cirkulära i livet blir så tydligt, naturens rörelse och den mänskliga tillika. Trädens löv som nu fallt till marken, ruttnar och skapar ny näring.

All förändring har samma struktur i död och födelse, innre som yttre!

 

Smaker av Kärlek

Vi har alla relationer och vänskap och de finns i olika katergorier, så klart! Vänner – Familj – Arbetskollegor – Proffetionella relationer – Ytliga relationer – Kärleksrelationer. Hmm, när jag skrev kärlek, så hoppade en tanke: är inte alla relationer basserade på kärlek? JO, så klart de är! Fast vi kanske inte vill ha sex med alla….. Hur håller vi egentligen reda på olika relationer? Hur håller vi oss ”rena”? Jag gillar att använda mig av bilder och metaforer för att göra livet mer förståelligt och en återkommande som jag finner mycket talande är LÖKEN Gärna röd för jag gillar röd lök bättre än gul. De som du upplever vara närmast dig, som du är mest intim med och berättar om dig och ditt inre, det som du upplever som mycket personligt finns med dig i de innre lagren av löken. De som du uppfattar som ytliga och tillfälliga kontakter finns i de yttersta lagren av löken. Sedan finns det olika flavörer av KÄRLEKEN. Jag tar gärna grekiskan till hjälp.

AGAPE – den gudomliga, rena förutsättningslösa kärleken. Den saknar erotisk underton.

PHILEA – vänskaplig kärlek, lojalitet till vänner, familj, samhälle.

EROS - erotisk kärlek, poetiska kärleksägandet och nödvändigtvis inte kroppslig kärlek utan den kan även bara hållas på emotionell/själsligt plan.

ORGOS - den orgastiska kärleken. Som egentligen är självcentrerad och egositisk för den handlar om den egna självkärleken. Det är bara du själv som kan ge dig en orgasm, du kan låta någon annan stimmulera dig till klimax, men vill du inte så kan den andre inte göra något åt detta.

Vi kan styra mer över vår kärlek då vi har en struktur som denna. Vi kan även lägga de olika kärleksmakerna i olika chakran eller ögon som det heter i Inkatraditionen. Men det blir det mer om en annan dag!

 

Fullmånerakad- vad betyder väl håret?

Fullmånen lyser inte just nu, men i natt lyser Han fuller och jag har blankrakat min huvudskullt.

SkallePer är Fullmånerakad

Man kan ju klart reflektera om vad håret på kroppen står för. I vår kultur idag i Sverige så har kanske värderingarna förlorats i den politiskt korrekta mångfaldighetens helighet. Så att i individualitetens religion så ”är det ju upp till var och en” hur den väljer att ansa och förskansra sin personlighet i frisyrens tecken. Med kemikalier och maskiner så kan vi med energi forma håret till nästan vad som. Och det är ju klart att håret skickar ett budskap, ja menar gå bara en sväng i en större stad och observera människorna som du ser och sedan lägg märke till din egen interna emotionella responser och tanke kommentering till den blonda hårsvallande

eller till hur du reagerar på långhåriga killar, eller till en goth som du kanske inte förstår(och personen själv kanske inte heller förstår sig själv utan kläder o hår är ett utryck i utforskande av sig själv)

Så är det väl för oss alla, att vi finns här på Jord och upplever livet och försöker förstå vad F*N det egentligen handlar om.

För mig och min rakade skalle och den del av mig som brukar namnet SkallePer så är   det min ”jobbtitel” om nu en shaman kan ha det överhuvud taget. Jag tror ju det för jag lever i nuets samhälle där det finns en viss skillnad på privatliv och proffetionellt liv.

Så i kväll kommer jag att trumma med andra i en privat lite hemlig fullmåneträff med Måne som reflekterar på skallen.

Vad betyder det?

 

Att fylla förtio

Skrevs några dagar innan födesledagen i maj:

Att fylla år kan innebära så mycket och innefatta många olika känslor och lager av minnen. På Fredag fyller jag förtio år. Givetvis är morgondagen som vilken annan dag som helst. Solen går upp, vandrar over himlavalvet och sjunker ned. Detta datum är ju ändå speciellt för att just på den dagen så föddes jag. Valde att komma till livet.

I den mekaniska, den fysiska delen av livet så är det inte ett eget val utan konsekvenser av två individers gemensamma handling som skapar. Vi må tycka och tänka och framför allt känna som vi gör angående dessa två människor och de omständigheterna omkring vår egen befruktelse men

det enkla faktum och insikt att det är kärlek i skapandet, i att livet fungerar som det gör på det fysiska planet ger en självklar existensberättigande. Att det är kärlekskraft i själva befruktelsen!

PÅ det emotionella, det själsliga och psykologiska planet så ger födelsedagen en möjlighet att självrannsaka, observera och slopa och skapa nytt i självbild, i syfte med livet och motiv till att fortsätta. Att fundera, och manifestera sig själv igen och igen, varje dag och bli mer och mer fri från räddslobasserat varande och aggerande till kärleksvarande. På det andliga planet, det gudomliga inom oss; det större perspektivet som fritt rör sig mellan alla plan av existenser kommer med de nya perspektiven i livet, kommer med kärlekssmeket i själens mörka skrymslen och vrår. kommer med insikten att varje stund är unik och fylld av kärlek och kraft. Blott vårt minne av det som varit som hakar på det som är just nu innehåller emellanåt rädslans boja. Denna boja hålla oss från kärlekens frihet att i stunden bejaka vårt sanna väsen, att säga ja till viljan inom oss, säga ja till nya lärdomar, nya erfarenheter och säga ja till att nya områden i det själsliga rummet som ännu styrs av rädsla, smärta och förminskande belyses och får komma ut i ljuset och försvinna i kärlekskraftens smekning.

Trummande vid Förtifesten

Skrivet 15 juni:

Dagen i sig, den dag då jag föddes för förtio år sedan är ju väldigt speciell för mig så klart. Den markerar mitt första andetag. Oberoende vad du tror eller upplever om det som sker före och efter födelsepunkten och dödspunkten så markerar det första andetaget levnadspunternas start såsom jag uppfattar livet. Att hedra, ära och älska min egenfödelsedag innebär att älska mig själv. Den kärlek som utgår inifrån och manifesterar sig utåt, kärleken som manifesterar sig i att jag finns till och varje punkt är unik i din sinnerliga upplevelse.

Jag höll en fest för att fira mig själv och det var uppskattat av mig själv och hos dem som kom.

 

Överraska med Kärlek

 

Att skapa en överraskning för någon annan är underbart. Anneli tänkte ut en frukost för idag, dagen efter alla hjärtans dag. Hon åkte iväg och jag fick order om att vara kvar i sängen, hon tillagade och lukter började strömma in i sovrummet från köket, kaffe, något stekt, det vispades och skärbrädan smektes av kniven hörde jag.

jag gick till köksdörren och knackade på.

-          DU FÅR INTE KOMMA IN,  skriker hon. jag skrattar åt hennes underbart sköna passion.

-          Vad skrattar du åt?

-          Åt dig och hur underbar du är svarade jag.  

 

Så småningom så hämtade hon mig från sängen och filmen Brokeback mountain.

-Blunda, sa hon och kom in i köket.

Bordet var dukat med tallrikar, kaffekoppar, vinglas med Amé, Mango och vindruvor och vispgrädde och glass. Våffeljärnet var varmt och även kaffet klart.

 

Det var en härlig stund av ögats, munnen och hjärtats njutning och Anneli gav mig detta!

 

kärlekstankar manifesterade till våfflor och frulle! 

 

Lite uppmuntran i sommar regnet

Det kan var skönt med ett gott skratt. Inomhus!

 

I Fullmåne om Kärleken

Under Fullmåne, med vacker medvandrerska samtalade vi om kärleken. Jag undrade:

- Det är mig sagt att det inte går att älska andra om man inte älskar sig själv. Hur ser du på detta?

Efter några steg och hopp över leriga ställen i skogen svarade hon.

- Det är både och, upplever jag. Det går att älska, men förmågan att ta in kärlek är relaterat till självkärleken.

- Hmm sa jag, det var ingen nyhet inom min håg och minnet kom smekande med många tillfällen då samma tanke och upplevelse hade besökt mig men inte formulerats så tydligt. Det var befriande och spännande att möta detta från en annan källa.

Vi vandrade i stillhet en stund på stigen och blev bländade av Månes fulla sken. Håg och Minne dansade inom mig och belyste delar av mitt liv, mitt collage, av hur jag har hanterat kärlek i mitt liv och de områden i kollaget som fortfarande skriker efter att bli älskade, vill bli älskade NU. I den stilla nattvandringen så tillät jag mig enkom små stunder av upplevelser av dessa områden och i Måneljus och Natts stillhetsmörker bejaka kärleken som finns allomstädes, överallt, ständigt och jämt att fylla på lite i de områdena. Ord var överflödiga, tillförsikten om kärleksfylldheten är det viktigaste, mest grundläggande.

Förmågan att älska sig själv, att älska mig själv och ge ut kärlek ovillkorligt, fritt utan förväntningar eller förhoppningar är ett mål i livet, en strävan, ett utforskande som tränger in i existensens kärna och vibrerar i alla själsrum och delar. De områden i kollaget som fortfarande är i Nöd och som skriker efter bekräftelse vill jag fylla för att kunna vandra i skönhet, vandra livet i var andetag i Gifu inom och utom. Det innefattar mycket visdom i att se dessa och agera i att ge sig själv kärlek genom att vilja fylla på dessa områden. Lätt är det att det blir en rundgång mellan det skrikande behovet av kärlek, som innefattar att inte vara värd att älskas, och handlingar gentemot sig själv som skapar och fyller på detta skrikande behov. Det blir en negativ och destruktiv neråtgående spiral. Det skrikande behovet är som ett program som har en grundvärdering; att vi inte är värda att bli älskade för om denna värdering var en annan vore det lätt att ge sig själv kärlek och fylla på. Det tarvar Mod i rädslans och skrikets närvaro.

Allt detta pratade Månljus och medvandrerskan med mig om i tystnad medan leran fläckvis smekte skorna och natt fåglarna över sjön sjöng sina vårsånger.

 

Det enda konstanta är att inget är konstant

Det enda konstanta är att inget är konstant och vi eftersträvar att hålla kvar upplevelsen, känslan av struktur och ordning för att skapa en inre trygghet. Det finns säkert många sidor till detta men en är att vi är i form, vi är fysiska varelser i fast form och samtidigt upplever vi immateriella fenomen. Lite tydligare uttryckt, vi har kropp, som är bunden energi, och på grund av att vi är bunden energi men kan uppfatta obunden energi så är vi mer, så mycket mer än molekyler och elektroner.  Det ord som ofta kommer till mig är ljusvarelser, att vi är varelser av ljus och det låter i mina öron som ganska flummigt och som en klyscha. Men ljuset som vi är, skulle vi säga att det är och har den kraften som en nukleär kraft källa men som har möjligheten att vara uppbygglig tillika destruktiv så får detta ord en annan innebörd.

Den kraft som binder samman atomer, som håller samman elektroner i sina kretslopp kring atomers kärnor står till vårt förfogande för att vi består av atomer som har bindningar till varandra och därmed med tankens kraft, vår föreställnings värld, i nuet och från dåtid till framtid kan vi forma oss själva och vår morgondag till att innehålla det som vi behöver, det som vi vill uppnå. Alla olika andliga inriktningar och religioner handlar i grund och botten om detta. Att skapa en medveten kontakt med Källan, som har många namn, så att vi kan just som Källan skapa i livet, här och nu.

Vi som människor skapar hela tiden och det tydligaste sättet vi skapar är i reproduktionen, att vi kan skapa en ny människa! Jag menar inte detta som någon heterosexuell normativ sanning, det är ju så det ligger till att en man och en kvinna, ett ägg och en spermie, är det grundläggande som behövs för att skapa en ny människa. Detta faktum återspeglas i så många olika aspekter i verkligheten, i livet, i naturen som vi alla är en del av.

Det magiska är att vi skapar hela tiden, faktiskt genom varje andetag så skapar vi, för oss själva och för vår omgivning; genom gas ut växlingen i våra lungor, syre mot koldioxid. Denna process är givetvis mycket mer komplicerad än så, det är det grundläggande, att vi har ett utbyte med det som är runt omkring oss. Alla varelser och organismer som lever via respiratorisk process har band till alla de varelser och organismer som lever via foto syntes. Detta är bara ett exempel på hur vi människor är sammanlänkade i livets väv där kreation och destruktion är två konstanta med fluktuerande processer i en cirkulär eller spiral dans.

Vi människor dansar denna dans hela tiden, mellan liv och död, skapande och ned brytande. Vi kan välja hur och vad vi vill skapa och hur vi vill bryta ned. Jag skriver detta nu och skapar något. Tankar och upplevelser inom mig ger jag form i ord som du kan läsa. Hur du uppfattar dessa ord och ordens betydelser vet jag, SkallePer inget om och du vet måhända inget om mina intentioner med att skriva detta och det spelar ingen roll för det är att skapa och eftersom allt som är, är sammanlänkat i livets väv, så föder det vi gör, dessa ord och budskap ringar på vattnet, vibrationer i väven och det har jag en förtröstan i att det kommer att giva något till någon.

Vi är alla delar av en stor helhet, bara olika zoner i denna helhet.

Detta är konstant!

 

Hemma igen från Hundflocken!!

Hemma !

Jag är nu hemma igen, efter drygt två veckor med hundar i norra Uppland. Jul- och Nyårs taberas, från Emils stora julfest i Katthult, är borta och det är faktiskt skönt tycker jag. Det finns mycket glädje i denna högtid men även mycket sorg i ouppfyllda förväntningar som för vuxna stammar från barndomens besvikelser. Kan vi släppa förväntningarna och spåren från livet innan så lever vi så mycket mer till fullo.

Nu sitter jag hemma, det är stökigt och kaffet är upphällt. Flera spännande tidningar och skrivelser har kommit genom brevinkastet, Mimers Källa nummer 14. Asatrosamfundets medlemstidning och Shamans Drum, en tidning från USA om utforskande shamanism och spirituell läkning, dessutom så finns det ju flera Stockholms Fria som kommer ut på lördagar att läsa, det är en fristående lokal nyhetstidning som ägs av mediakooperativet Fria Tidningar och vill bidraga till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserade av andra perspektiv än de som mest dominerar i media.

Det är mycket prylar här hemma som ligger på platser som jag inte vill ha dem, jag har en hel del mail att skriva, planeringar att göra för Idavallen och Nordmyts avslutande, inför nästa vecka då jag skall till Soltemplet i Malmö och hålla i flera aktiviteter, sedan så är det planering för trumgruppen som jag är med och genomför inom Idavallen.

Ja, Skalleponken har en del att stå i. Dessutom så skall Jerker(bilen) fixas med och jag har några annställnings arbeten på gång. Så livet ljusnar med att solvändan har kommit.

Men ikväll skall jag på informationsmöte om att bli tunneltågsförare här i Stockholm!

Skriv en kommentar om vad du tycker om det!

 

Vet du hur bedja skall?

Eddan, Havamaal; 144: Vet du hur bedja skall?

Jag är uppvuxen med den kristna formen för bön. I grund och botten upplever jag idag att bönen som fenomen och kontakt med Makterna är den samma rent generellt men att utgångsläget skiljer sig åt mellan olika andliga inriktningar.

Den kristna utgångsläget för människans tillstånd relaterat till det gudomliga, till det de kallar Gud, är en position av smutsighet, syndighet av litenhet och oförmåga. Utgångsläget för den arme syndaren som i sin smutsighet, sin smärta via bönens väg når frälsning. Då smutsigheten tvättas i Kristi blod.

Detta utgångsläge har jag inte i bönen, inte längre. Vi, och allt runt omkring oss är av något högre än oss som har manifesterat oss och vår omvärld. Denna högre kraft är det jag ofta kan generellt benämna som Makterna. Jag ser dem eller Den som egentligen samma inom alla andliga eller religiösa inriktningar. Vilket ord som brukas för Makterna är den kultur som personer känner sig tillhöra, är uppvuxen inom eller Konflikten ligger inom det mellan mänskliga planet, och inte i Andevärlden.

Så vad är bön? Bön är ord, tankar, bilder, känslor riktade till Makterna och makterna är det som du anser är högre än dig själv. Du kan kalla det för Oden, Freja, Krishna, Gud, Allah, Kristus, Moder Jord. För mig är det inte viktigt utan det som händer när vi ber, de följder, den kontakt i bönens meditativa tillstånd av renhet som uppstår vid kontakten med Makterna. Vad du kallar Makterna är din ensak.

Men bönen är en tvåvägskontakt så det innebär även lyssnande och stillande inom dig själv. Släppa vanliga tankar som tillhör vardagliga och det fysiska livets viktiga göranden, vara centrerad inom dig själv och låt dig själv vara i flödet av kontakt med Makterna. Hur ber man? Viktigt att du hittar din form, utvecklar den och upplever den, kan bryta den formen vid behov. ofta kan fasta ord som brukas rituellt vara till hjälp. För att du skall utveckla dessa ord så ställ dig följande frågor:

- Vad kallar jag det jag skall be till?

- Vad är det som jag riktar mig till?

Att utveckla en form för dig själv är ett både intellektuellt värv och ett emotionellt. Jag kan tänka mig föreslå det som jag upplever och möter och det finns på min hemsida: skalleper.com under Ritualer. Det jag gör inom mig själv när jag ber är att jag bestämmer mig för att be. Sedan centrerar jag mig själv genom andningen och lägger därmed ett mentalt fokus nere i magen som jag sedan flyttar främst till hjärtats öga som jag med min vilja och intention öppnar och riktar bönen till den eller de Makter som jag har utsett innan eller som jag bara låter flöda. Bönen kan sedan även ta fysisk form, i sång, i dans eller rörelse, i runbläck som hängs upp, i ett blot med mera. Bönen kan ibland vara mycket likt meditation, eller mera ett meditativt tillstånd eftersom de flesta meditationstekniker handlar om att tömma sig och inte ha någon tanke och bönen har delar som har fokuserad tanke och känsla, men även stunder av inre stillhet.