I Fullmåne om Kärleken

Under Fullmåne, med vacker medvandrerska samtalade vi om kärleken. Jag undrade:

- Det är mig sagt att det inte går att älska andra om man inte älskar sig själv. Hur ser du på detta?

Efter några steg och hopp över leriga ställen i skogen svarade hon.

- Det är både och, upplever jag. Det går att älska, men förmågan att ta in kärlek är relaterat till självkärleken.

- Hmm sa jag, det var ingen nyhet inom min håg och minnet kom smekande med många tillfällen då samma tanke och upplevelse hade besökt mig men inte formulerats så tydligt. Det var befriande och spännande att möta detta från en annan källa.

Vi vandrade i stillhet en stund på stigen och blev bländade av Månes fulla sken. Håg och Minne dansade inom mig och belyste delar av mitt liv, mitt collage, av hur jag har hanterat kärlek i mitt liv och de områden i kollaget som fortfarande skriker efter att bli älskade, vill bli älskade NU. I den stilla nattvandringen så tillät jag mig enkom små stunder av upplevelser av dessa områden och i Måneljus och Natts stillhetsmörker bejaka kärleken som finns allomstädes, överallt, ständigt och jämt att fylla på lite i de områdena. Ord var överflödiga, tillförsikten om kärleksfylldheten är det viktigaste, mest grundläggande.

Förmågan att älska sig själv, att älska mig själv och ge ut kärlek ovillkorligt, fritt utan förväntningar eller förhoppningar är ett mål i livet, en strävan, ett utforskande som tränger in i existensens kärna och vibrerar i alla själsrum och delar. De områden i kollaget som fortfarande är i Nöd och som skriker efter bekräftelse vill jag fylla för att kunna vandra i skönhet, vandra livet i var andetag i Gifu inom och utom. Det innefattar mycket visdom i att se dessa och agera i att ge sig själv kärlek genom att vilja fylla på dessa områden. Lätt är det att det blir en rundgång mellan det skrikande behovet av kärlek, som innefattar att inte vara värd att älskas, och handlingar gentemot sig själv som skapar och fyller på detta skrikande behov. Det blir en negativ och destruktiv neråtgående spiral. Det skrikande behovet är som ett program som har en grundvärdering; att vi inte är värda att bli älskade för om denna värdering var en annan vore det lätt att ge sig själv kärlek och fylla på. Det tarvar Mod i rädslans och skrikets närvaro.

Allt detta pratade Månljus och medvandrerskan med mig om i tystnad medan leran fläckvis smekte skorna och natt fåglarna över sjön sjöng sina vårsånger.

 

Det enda konstanta är att inget är konstant

Det enda konstanta är att inget är konstant och vi eftersträvar att hålla kvar upplevelsen, känslan av struktur och ordning för att skapa en inre trygghet. Det finns säkert många sidor till detta men en är att vi är i form, vi är fysiska varelser i fast form och samtidigt upplever vi immateriella fenomen. Lite tydligare uttryckt, vi har kropp, som är bunden energi, och på grund av att vi är bunden energi men kan uppfatta obunden energi så är vi mer, så mycket mer än molekyler och elektroner. Det ord som ofta kommer till mig är ljusvarelser, att vi är varelser av ljus och det låter i mina öron som ganska flummigt och som en klyscha. Men ljuset som vi är, skulle vi säga att det är och har den kraften som en nukleär kraft källa men som har möjligheten att vara uppbygglig tillika destruktiv så får detta ord en annan innebörd.

Den kraft som binder samman atomer, som håller samman elektroner i sina kretslopp kring atomers kärnor står till vårt förfogande för att vi består av atomer som har bindningar till varandra och därmed med tankens kraft, vår föreställnings värld, i nuet och från dåtid till framtid kan vi forma oss själva och vår morgondag till att innehålla det som vi behöver, det som vi vill uppnå. Alla olika andliga inriktningar och religioner handlar i grund och botten om detta. Att skapa en medveten kontakt med Källan, som har många namn, så att vi kan just som Källan skapa i livet, här och nu.

Vi som människor skapar hela tiden och det tydligaste sättet vi skapar är i reproduktionen, att vi kan skapa en ny människa! Jag menar inte detta som någon heterosexuell normativ sanning, det är ju så det ligger till att en man och en kvinna, ett ägg och en spermie, är det grundläggande som behövs för att skapa en ny människa. Detta faktum återspeglas i så många olika aspekter i verkligheten, i livet, i naturen som vi alla är en del av.

Det magiska är att vi skapar hela tiden, faktiskt genom varje andetag så skapar vi, för oss själva och för vår omgivning; genom gas ut växlingen i våra lungor, syre mot koldioxid. Denna process är givetvis mycket mer komplicerad än så, det är det grundläggande, att vi har ett utbyte med det som är runt omkring oss. Alla varelser och organismer som lever via respiratorisk process har band till alla de varelser och organismer som lever via foto syntes. Detta är bara ett exempel på hur vi människor är sammanlänkade i livets väv där kreation och destruktion är två konstanta med fluktuerande processer i en cirkulär eller spiral dans.

Vi människor dansar denna dans hela tiden, mellan liv och död, skapande och ned brytande. Vi kan välja hur och vad vi vill skapa och hur vi vill bryta ned. Jag skriver detta nu och skapar något. Tankar och upplevelser inom mig ger jag form i ord som du kan läsa. Hur du uppfattar dessa ord och ordens betydelser vet jag, SkallePer inget om och du vet måhända inget om mina intentioner med att skriva detta och det spelar ingen roll för det är att skapa och eftersom allt som är, är sammanlänkat i livets väv, så föder det vi gör, dessa ord och budskap ringar på vattnet, vibrationer i väven och det har jag en förtröstan i att det kommer att giva något till någon.

Vi är alla delar av en stor helhet, bara olika zoner i denna helhet.

Detta är konstant!

 

Bikinitoppar för män

Läste härom veckan om Nätverket Barabröst. Har som ”mål att väcka debatt om de oskrivna sociala och kulturella regler som sexualiserar och diskriminerar kvinnokroppen”.

Detta hurrar jag för och sedan reflekterar jag inom mig själv hur jag ser på kvinnors bröst. Vad väcker ett par bara bröst för känslor inom mig? Jag kan klart i första reflektionen se att jag är ett ”offer” för samhället och kulturen men även för min egen kartas tomma och tyvärr outvecklade områden när det har gällt kvinnokroppen och min syn på denna underbara skapelse.

Sedan inser jag klart att det finns mer lager av upplevelser och sanningar. Den utveckling som jag går igenom innebär att ändra på min interna karta, de bilder inom mig, hur jag uppfattar livet, det som händer utanför min kropp, det som är verkligheten. Kartan är inte verkligheten och det som vi upplever inom oss, stimulus, det utanför oss, tar vi in och filter som uteslutande, generaliseringar och förvrängningar omformar verkligheten till att passa in i kartan. Den påverkas av värderingar, trosföreställningar, erfarenheter, minnen, beslut, språk och tidstolkningar och allt detta sker inom dig just nu när du läser dessa ord.

Vi ät otroliga varelser vi människor. Men, Kartan är inte verkligheten!

Så om jag skulle se en kvinna bada topless i ett badhus skulle jag kunna se på henne som endast ett objekt som är till för mig, som stimulerar mig och det kan kvinnor även göra. Det är lätt för mig som man, som tycker att bröst är vackra, uppleva erotisk stimulans utav detta stimuli, för jag, liksom de flesta män, är programmerade att tycka och låta bara bröst väcka erotiska upplevelser. Detta även om situationen överhuvudtaget inte är erotisk och kvinna som blir betraktad är naturlig i sig själv och överhuvudtaget inte är intresserad av att vara delaktig i erotik med mig, i verkligheten eller i min karta.

Nu är det så att jag kan välja och styra mina känslor och erotiska, eller andra, emotioner inom mig. För kvinnan i badhuset är mer än till för att göra mig kåt! Hon är en människa, en varelse med tankar, känslor, vänner mm. och vill nog bara ha det kul eller skönt i badhuset. Skulle hon vilja eller vara intresserad av mig så skulle jag med största sannolikhet märka detta och om jag skulle stöta på henne så har hon vett i skallen, vilket de flesta kvinnor har, så skulle hon även då vilja träffa mig utanför. Detta förutsätter att hon inte vill ses som ett sexualobjekt, för det finns kvinnor som är så trygga i sig själva att de vet att de kan välja om de vill detta och att deras självvärde ligger inom dem inte i hur en man ser på dem! Så jag applåderar Nätverket Barabröst för vad de vill uppnå och för att de ger mig en möjlighet att se på Kvinnan för de varelser som de är och framför allt att jag kan därmed ändra i min karta.

Du man, som läser detta, hur ser du på kvinnor, nakna eller med kläder?

Låter du dig förledas av din lem, av budskap från media, webbsidor men framför allt av din egen kartas filter?

Jag uppmanar dig att stanna inom dig själv nästa gång en kvinna med dekoltage böjer sig fram och du vill automatiskt kika, stanna med bortvänd blick och fråga dig om hon vill att du skall kolla in hennes dekoltage, om din kvinna vill att du gör det.

Jag vill ge nätverket ett förslag på vägen, skapa en bikini topp för män, eller varför inte hela baddräkter för män också?